Nästan som på riktigt, mer verklighetstroget blir det inte.

För någon vecka sedan eller så kom min bror och dumpade "min skit" som stått och tagit plats i hans källare sedan artonhundrafrysitfast och när han nu flyttade ansåg han inte sig ha plats för "min skit", den otacksamma lilla jäkeln.



Som ni ser håller den här familjen också på att renovera. Nej, de bor inte i Malmö/Rosengård trots de utblåstna fönstren.



De har till och med kopierat vårat tapetval.

Här kan man se "Farmor Maggan" som tantan med klänningen på sne blivit namngiven, göra vågen över de nya tapeterna tillsammans med the-evil-eyebrow-baby som för säkerhets skull är inlåst i hagen.

Ja alltså seriöst, bebisen ser jätteläskig ut. Den har inte ens ett sådant där utseende bara en mor kan älska, den ser verkligen skitelak ut. Typ som att den ska kväva dig med nappen så fort man har somnat.



Till och med garaget har den här familjen lyckats få att se ut precis som vårat.



Och medans jag snokade runt i "Farmor Maggans" garage såg jag att denna familj har till och med anlitat min syster till att fixa finbordet. Inte ens henne och hennes extrema kreativitet fick jag ha ifred!

Det tar sig som mordbrännaren sa....

Minns ni det här projektet jag startade i höstas?













Nu fattäs ä bara ett gölv, sän så.








Jag måste för övrigt också påpeka att det är förbaskat skönt att inte vara någon inredningsbloggare.

Fatta vad drygt och känna pressen att allt ska vara superstädat på varenda bild och få magsår över att man måste passa de där doftljusen ingen känner doften av endå men som måste vara tända bara för syns skull trots att man riskerar att sätta fjutt på hela kåken liksom.

Ja varför tänkte jag inte på det?!

Jag sitter på golvet och klipper matta till trappstegen. Då kommer Oscar och vill att jag ska äta upp Alexanders gamla maskintvättade mobiltelefon som han numer har fått som sin egen.

"Gå och ring Alexander" säger jag i hopp om att få honom att hitta någon annan att terrorisera.

"Han har inte mitt nummer!" får jag till svar av det tilltänkta offret.

Självklart liksom.

Att jag inte tänkte på det.

Det finns faktiskt något som heter "akademisk kvart".

Idag var jag och gjorde mig officiellt anställd hos Tre Lingon.

Gjorde ett sådant bra intryck och kom en kvart för sent till mötet gjorde jag också, flåsandes som en gammal flodhäst. Och frågade hur pass man kan flexa om det skiter sig med sjuka barn och sådant.

Känns som att jag kommer få vara kvar där tills jag går i pension. Helt klart.

Pappan i den här familjen...

... är inte längre betrodd att tvätta barnens ytterkläder.



Det blir billigast så.

Vårtecken

Jag har varit ute med barnen i lekparken idag.




Min spontana reaktion är att jag inte kommer släppas in i några fina salonger idag inte.

Otacksamt jobb

Nu är kl cirkus 21:25 och gissa vem som kom intutandes på våran gata?

*TATATADAAAAAAA*

Glassbilen!

Rent spontant känner jag att det inte blir mycket sålt.

Årets första picnic

Igår morse efter att ALexander blivit lämnad i skolan hade jag två lipsillar här hemma som blev utkastade.



Det blev lite gung.



Sedan en fikapaus. Oscar bestämde sig för att ge resterna av sin bulle till pippin, men då pippin blivit beodrad att komma flertalet gånger men aldrig kom, blev den otacksamma skatan utan bulle och Oscar tog tillbaka den. Så så kan det minsann gå.



Linnéa fick premiärgunga i blåsten.



Det verkar som om gungandet gick hem.

Det är bra att känna någon som känner någon

Någon som kommer med tips på vart det anställs folk. För jag har varit där på intervju idag. Och gick därifrån ett jobb rikare.

Lite oväntat då jag inte planerat att börja jobba förräns om tidigast om tre månader. Hoppas att jag kommer trivas där då detta jobb skulle vara perfekt att ha vid sidan om skolan.

Rastat barnen

På förmiddagen lämnade vi Linnéa hos farmor och tog pojkarna med oss till Sportys Lekland.

De lekte och de lekte och de lekte så svetten sprutade som om de aldrig hade lekt någon gång.











Och nog tvingades vi också upp i den där stora klätterborgen som var tydligt konstruerad för små människor, men det gick väl om man drog in magen och det är väl tur att man kan få ha barnasinnet kvar.







Ett minus var dock priset på maten, det tog lång tid att få den, speciellt med tanke på att den tillagas i micro för att sedan få slå sig ner vid bord som var helt inkletade med gamla matrester, så pass att vi fick leta efter ett bord som var minst geggigt. Det kändes lite sådär småskabbigt faktiskt.

Men över lag var barnen nöjda, och det blev inte ens grin när vi klädde på dem och gick hemåt i det härliga vårvädret. Faktum var att Oscar hade somnat efter ca fem minuters promenad.

Det som göms i snö kommer fram i tö

Idag var det finfint vårväder ute och då vaknade denna mugglar-familj till liv igen och kröp fram ur vårt ide och gick ut för att vårstäda gården.



Linnéa åkte vagn och var nöjd med det.



Alexander rev fram sin cykel.



Och busiga professorn sprang runt med mössan på sne och tungan rätt i mun.

Och koden följer mig ner i graven

Idag kom Posten med min beställda lilla låda där jag kan förvarar allt barnen inte ska få lägga rabarber på.

Känner mig lite som Gollum och trycker in koden bara för att, för att det är roligt att höra skåpet pipa och man kan öppna det, för att snabbt slå igen det när någon annan i familjen kommer och vill se vad som ligger där för att sedan säga "haaaa-haaaa". Nästan iallafall.



Och här inne ligger mina kära ägodelar. Förhoppningsvis mitt körkort tex. *hint hint*



Halloween-katten verkade dock tycka att det råder delade meningar om detta. Kliar mig ändock lite i huvudet över vad det är hon vill ha sagt.

Ligger hon där för att hon är less på barnen och typ bara vill gå och dö, eller har hon ett sådant uppblåst ego att hon anser sig vara så värdefull att hon bör låsas in? Eller ville hon bara få känna på hur det känns att "bada i pengar"?

Många djupa frågor som aldrig kommer ge några svar.

Vad tror ni om min affärsidé?

Just nu så fullkomligen sprutar jag av idéer, och en av dem skulle jag vilja dela med er få se vad ni tror om den.

Jag funderade på att stoppa in Halloween-katten i Mazdan, fick ha den kvar eftersom ingen vill köpa den, och då tänkte vi åka på turne, lite som den Gamle, den Fule och den Lytte och hänga utanför entrén till en Hemköps-butik nära Dig.



Tio spänn klappen måste jag väl kunna få?



Hon har ju hög ihjälskrämningsfaktor iallafall.

(Ps. Någon som vet hur man får väck ett lik som ligger i källarn?)

7 år

Igår var det ingen vanlig dag...



... utan huset pimpades med ballonger och serpentiner.



Till födelsedagsbarnets ära.



Vi gick upp tidigt på morgonen och öppnade lite paket och spelade bingo innan det var dags att gå till skolan.



Sedan trillade en och en annan gäst in under dagen.



Och vissa av dem agerade som barnvakt.

Födelsedagen, som för övrigt "ägde" avslutades med ytterligare en Harry Potterfilm och sedan somnade vi nog allihop av utmattning.

Nu är das Kaninchen glad igen

(Ja jag kunde inte välja).

Det är viktigt att ta ställning...

... i sådana saker som engagerar en.

På DT.se (Dalarnas samlade lokalblaskors hemsida) kan man kommentera artiklar de skriver, och där brukar många fula bittra nyllen visa sig.

Som en artikel som handlar om Mc Donalds fula clown de har på sitt restaurangtak utan lov, det har engagerat folket med hela 122 kommentarer, för han ser ju dessutom drogad (!!!!!!!!!!!) ut. Någon stolle tyckte det var skojjigt med en färgklick på taket men då betydeer ju det att denne 1, har Downs syndrom, eller 2, är knarkare själv.

En annan artikel handlar om vargarna. Uj uj, att kommentatorerna inte strypt varandra ännu är en gåta. Eller Stockholmarna kanske det ska vara. Det är Stockholmarnas fel att vi har varg här uppe i skogarna.

Och nu låter inte heller Stockholmarna jägarna skjuta bort vargen. (Egentligen var det Länsstyrelsens beslut men det är ändå Stockholmarnas fel, det vet ju alla). 113 arga kommentarer.

En artikel med en bild på herre med lite motorcykel-stil har fått en brinnande rispapps-lampa mot sin friggebod som fattade lite eld och blev sotskadad, och i friggeboden hade hans barn sovit i under den aktuella händelsen och nu ville han varna andra för detta flygande otyg.

12 frågande kommentarer som undrar varför denne herre har solglasögonen på sig när han blir fotad av tidningen. Vad vill han uppnå? Ska han försöka se tuff ut? Och varför är han hemma mitt på blanka dagen? Kan han vara försörjd av försäkringskassan? Men om FK betalar hans uppehälle, varför har han då ett mobil-headset på sig? Försöker han se viktig ut? Vem kan vilja ringa honom, och än viktigare, hur kan han vara frisk nog att ringa någon om FK försörjer honom? Och varför har han en vinbärsbuske när allt är thailändarnas fel iallafall?

Ett stämplat beslut om att två barn, varav den ena är Alexanders klasskompis, som har vistas i Sverige i hela sitt liv och inte kan sitt "hemspråk" blir lite "på köpet" utvisade tillsammans med sina biologiska föräldrar. 8 kommentarer är detta värt.

Varav hälften anser att barnen får skylla sig själva och borde få med sig en räkning i samband med utvisningen vad deras vistelse här i Sverige har kostat dem under deras uppväxt.

Ibland blir man bara... så... mållös.