lördag 31 december 2011

Gott snett år!

Firar in det nya året med rejäl nackspärr. Det känns riktigt lovande det här nya året.

torsdag 29 december 2011

En uppgift struken



Ä n t l i g e n är trapphelvetet färdigmålat. Vet inte hur lång tid det tog, men en 60-70 timmar effektiv arbetstid kanske, utslaget på fyra månader?

Jag vet iallafall att jag tänker a l d r i g måla en trapp igen.

Nu är ju jag/vi nästan klara. Nu ska vi bara fixa matta i trappstegen, måla trappräckena,nytt golv, måla lister, ta bort ett icke fungerande element, tapetsera, sätta upp nya riktiga dörrlister, fixa en lösning för kläder/skor, nya taklampor, måla ytterdörren som är svart på utsidan och bajsbrun på insidan (ja, någon har bara målat halva dörren).

Men sen så. Sen är det klart. När Arga Anders kommer gissningsvis.

Och självklart kommer jag att lotta ut läckerheterna som sitter i taket nu så fort hallen är klar.



För vem kan verkligen motstå den här?!

onsdag 28 december 2011

Och vissa får väl brinna i helvetet

Var på möte på Soc igår angående anmälan.

Det var väldigt lätt att räkna ut vem som låg bakom anmälan. Alexander var hemma hos en klasskompis vid tiden för när anmälan gjordes. När jag kom och hämtade honom påpekade mamman att han hade klagat på att han hade ont i snoppen.

Förklarade för mamman att vi var medvetna om det och hade kontaktat vårdcentralen då vi misstänkte urinvägsinfektion.

Mamman drog dock slutsatsen att M är pedofil. Ja inte rätt ut, att de orden användes, men läste man mellan raderna så kunde man väl ana att det var det som skulle komma fram.

Tack och lov så drog Soc slutsatsen att det inte ligger någon sanning i det, men skadan är väl redan skedd och inte möjlig att reparera.

Jag skulle ju aldrig hålla tyst själv om jag misstänkte att någon var pedofil, och jag skulle ju aldrig låta barnen få åka hem till den familjen. Så varför skulle jag då räkna med att denna mamma gör det?

Vet dock inte hur jag ska förklara för Alexander varför han blir "utfryst" i klassen för att O´s mamma har sjuk fantasi?

Dagen som tog död på mig

Måste ju berätta om den där dagen som mer eller mindre tog knäck-en på mig. Julafton alltså.

Det var riktigt trevligt men ack så intensivt.



Barnen fick sjukt mycket saker.



En lycklig tomtenisse som inte förstod att mjuka paket är klappar de också.



En liten tomtenisse som inte förstod riktigt att paketen var hans.



Och en tredje tomtenisse som inte förstog något av detta spektakel överhuvudtaget.

fredag 23 december 2011

Dan före dopparedan

Idag är det dagen D. Inte julafton såklart, utan dagen D då jag typ Dog.

Huset är renskrubbat (och delvis nerskitat igen, men men...), julmaten är inhandlad, gillestugan är bäddad och julpyntad av barnen.

Julstrumporna är fyllda och paketen ligger under granen och julgodiset är snart uppätet. Den sista påsen lussekatter ligger på upptining och halva pepparkaksburken gick åt till mitt Sull.

Äntligen sover barnen, nu slänger jag upp fötterna på soffbordet och glor på välförtjänt serie-avsnitt med mitt sull, sedan blir det duschen och M får fixa skinkan, och så ska jag nog sno den lilla snö grannen har kvar på sin tomt till vår egen och hoppas den inte smält bort till imorgon.

Ha´re!

onsdag 21 december 2011

Men god jävla jul då

Jag är så arg, ledsen, besviken och förbannad så det finns inte.

Igår var det sista dagen i skolan och Alexander såg fram emot sitt jullov. Han har länge påpekat att han vill att denna jul ska bli den bästa någonsin, och det är väl kanske inte så konstigt med tanke på att vi inte kunde fira jul på riktigt förra året när vi höll på att flytta.

Så på eftermiddagen när vi är i full färd med att stå och baka julgodis får jag ett samtal som fick mig att sätta kaffet i halsen.

Den hala förbannade ormen Alexander har till klassföreståndare har anmält oss till Socialtjänsten. Enligt kvinnan på Socialtjänsten ska Alexander ha sagt till ett annat barn på skolan att han önskade att vi inte skulle skrika så mycket hemma, och det har detta barn berättat för Ormen, som i sin tur kastade sig på telefonen till Socialtjänsten.

Satte mig och komponerade ett långt mail till Ormen igår kväll, som jag skickade till henne och den lika hala rektorn dom har där på skolan, där jag hävde ur mig ett och annat vad jag tyckte om hennes påhitt.

Förklarade att jag såklart är medveten om att de har en skyldighet att anmäla, det ska de ju göra.

Men det jag efterlyste var vart kommunikationen hade tagit vägen, varför hon är så förbannat feg och inte kan ta upp detta med mig personligen om det är några problem, istället för att se till att Soc ringer lagom tills hon har gått för dagen och inte behöver face:a mig på tre veckor.

Men Ormen gömmer sig bakom den paragrafen som säger att hon som tjänsteman har skyldigheter, och den hala rektorn likaså.

Men vad Ormen och rektorn inte verkar vilja ta till sig är att har man skyldigheter så har man också ett ansvar. Men istället gömmer de sig bakom samma paragraf båda två, och lämnar oss här i spillror.

Rektorn påstår att skolan har en skyldighet att barnen har det bra i skolan, men det gäller kanske inte alla barn.

Alexander sitter här med magknip och ångest över att skolan ska börja igen. Känner sig grymt besviken och förrådd av Ormen som han säger ljuger och gråter av förtvivlan för att hon har gjort som hon har gjort, när han aldrig ha sagt det hon påstår att han skulle ha sagt.

Själva har vi inte kunnat varken sova, äta eller fixa det skolarbete vi har. All glädje över julen är som bortblåst och man har ingen lust med någonting.

Har förklarat för både Ormen och rektorn att vårt förtroende för dem som ska ha hand om Alexander hela dagarna är som bortblåst och att vi förväntar oss en lösning på detta innan nästa termin börjar igen.

Och allt Ormen säger säger är att det är inte skolans ansvar att bedöma sanningshalten i det barnen säger, att hon hoppas att vi ska ha fortsatt förtroende för henne och skolan och önskar God jul och vill inte kännas vid något ansvar alls.

Nu är det fan krig.

måndag 19 december 2011

Intensivt

Sitter här med det senaste Dexter-avsnittet och tänker titta på det ikväll, oavsett hur många rara barn som tänker vara vakna.

För nu kräver jag min egen mamma-tid. Jag tycker att jag förtjänar det efter det senaste dygnet.



Jag och Alexander åkte ner till stan för det skulle vara något pysselgrejs på bibblan, och jag hade tänkt att vi kunde ta en fika innan.

Om det inte hade varit för att det visade sig att i denna stad har vi öppettider á la byhåla och inget öppnade förräns tolv. Så vi gick väl och drällde runt.



Tills vi hittade ett kafé som släppte in oss tidigare. Tack för det.



Pyssel på bibblan var uppskattat hos den lilla herrn. Jag märkte att det var uppskattat av andra föräldrar också. De gjorde pysslet åt sina barn och bestämde hur det skulle se ut.

Luktade julklapp lång väg, men de kanske inte ville ge faster lilla Ellen´s kladd?

Sen idag har barnen varit totalt omöjliga. Den älsta tjatade om att vi skulle spela Finns i Sjön, och när han var förbjuden att nämna den där kortlekspölen en gång till kom tjatet i teckningsform.



Den minsta bara skrek och var arg och herr mittemellan gjorde sitt bästa att köra på katten med bilen.

Någon gång på eftermiddagen var jag rejält slut och gömde mig på toa med en bok, men det gick ju sådär. Är det inte barnen som river i handtaget blev jag ivägjagad till affären. Jag hade nämligen bestämt mig för att göra julgodis.



Och julgodis blev det, frågan är väl om det finns något kvar till julafton. När jag hade städat ihop allt i köket kommer M som en abstinent tjack-pundare och väser "vart är knäcken!?", sedan har jag hört att det har prasslat lite väl mycket i den efter det.

Och nu ska jag ta datorn med mig i sängen och gud nåde den som stör. Och marsipan-godisarna har jag gömt. Och jag tänker inte säga vart.

fredag 16 december 2011

Följetongen Svensk Fondanalys

Som jag skrev tidigare blev jag ju lurad av de där fulingarna på Svensk Fondanalys, vilket fick mig att gå i taket.

Jag mailade till Visma, ett inkassobolag (?) som sköter deras fakturor och bestred fakturan, men från dem hörde man inte ett jota.

Jag mailade ju också Svensk Fondanalys en gång med en vanlig reklamation, men den svarade de inte på alls. Trots att de rekommenderade mig att göra det i telefonsamtalet jag hade med dem.

Sedan mailade jag igen, och den gången var jag inte lika snäll. Jag skrev bland annat att det räckte med att göra en snabb googling för att se att de ägnar sig åt lurendrejeri och att jag skulle göra en polisanmälan.

Då fick de eld i baken för helt plötsligt var bluffakturan de skickat mig makulerad flera dagar innan jag ens fått fakturan i brevlådan och ringt och klagat. Det var ju lite lustigt tycker jag.

Jag mailade ju även Konsumentombudsmannen och Premiepensionsmyndigheten, och den förstnämnda kunde inte göra så mycket rent konkret vid det tillfället men ville gärna diskutera saken vidare internt då de tyckte att Svensk Fondanalys körde med en onekligen förbannat ful metod.

PPM hade också en väldigt intressant sak att säga, för jag blev ju lite nervös att SF hade snillat bort mina pensionspengar.

För SF sa ju att de skulle förvalta mina pensionspengar, att jag godkände att de blev placerade hos dem. PPM säger att det är inte möjligt överhuvudtaget. Den enda som kan placera sina pengar är en själv, för för att kunna göra det måste man ha en personlig kod, och den kan ju knappast SF få tag på om man inte ger dem den. Även PPM skulle diskutera saken vidare då de ansåg även de att SF höll på med fulsaker.

Så där fick de fula giriga grisarna på nöten och jag dansar segerdansen.

Det går nog bra

Vi sitter och äter någon form av brunch. Barnen äter pannkaka.

Efter att ha serverat Alexander mat i två omgångar säger jag åt honom att denna gång får han gå ut i köket och värma mer själv när han vill ha en tredje gång.

Men då vill han plötsligt inte ha en tredje portion. För det kryper väl fram att om han måste göra maten själv är han hellre utan.

Fatta vad billigt det kommer bli för han när han börjar på universitetet, hans studiebidrag kommer ju att räcka i evigheter då.

torsdag 15 december 2011

Nähä, inte idag heller

Fan vad grinig jag blev på vår trapp. Känner nästan för att såga sönder den och sätta in en rutschkana istället.

Jag fick nämligen ett infall igår eftermiddag att jag skulle måla klart det sista så vi kan gå vidare i fixeriet.

Men där blev jag dragen vid näsan. Rejält. Målade i konstant 8 timmar, och jag blev bara klar med "spalje-väggen" eller vad de kan tänkas heta. Alltså, flera trappsteg kvar att fixa klart som bara blev grundmålade.



Blev så förvånad att jag inte hann klart, speciellt när jag fick hjälp och allt.

onsdag 14 december 2011

Ska tomten behöva fixa det eller?

Om ni undrar över den dåliga uppdateringen, så kan jag säga att vi har haft megaröj och pulkaåkning här i stugan hela helgen som var, därför blev det inget bloggande.

Alla hjälpte till efter egen förmåga, Linnéa skrek och var sur, Oscar skurade sönder tapeterna och Alexander stack ut och åkte pulka, och själv stod jag för en incident som fick mig att grubbla lite.

Jag kan nämligen inte riktigt bestämma mig för om jag ska känna mig mera fattig nu, än vad jag gjorde på den tiden jag hade övertrasserat mitt konto med 99 kr dagen innan CSN-pengarna kom.

Jag råkade nämligen tappa kaffekannan i golvet och hade inte ork att köpa en ny, så jag lagade den provisoriskt. Och nu är det redan onsdag!



Uppfinnigsrikt eller bara fattigt?

tisdag 13 december 2011

Godkänd och nöjd

Nu ska jag åka och ge fingret till körskolan.

Jag har nämligen klarat av "sladd-skolan" som Alexander kallade det för, idag, och det gick hur bra som helst att få det gjort utan att de skulle lura av mig ytterligare tio tusen för att köra fram och tillbaka i ett villaområde.

Men nu så, nu är det gjort och riktigt roligt var det.

Fast en i vår mikroskopiska grupp bestående av tre personer fick gå hem för han vart utkastad. Jag förstår inte vad han gjorde där, men den där ledaren sa att "nu får det vara nog, du har sönder växellådan på bilen som du håller på".

Då kom killens kompisar och så stog de i ett gäng och tjatade på ledaren innan de gav upp och åkte. Surt som fasiken kan jag tänka mig att förlora pengarna på ingenting, men vad fan, lite självinsikt måste man väl ha?

Och till alla er som gnäller att jag tänker köra upp med automat, kan jag säga att ledaren Lars (?) sa att detta med manuellt är omodernt skit som ingen borde ha. Ha! Så det så! *lipar lite malligt*

måndag 12 december 2011

Måste kräkas lite

Blev lite smått illamående av nervositet.

Är inbokad på en grej imorgon bitti. Blev lite snabba bud.

Fast jag vet inte om jag ska vara mest nervös över ifall jag eventuellt försover mig eller om det kommer ge positivt utfall.

Så håll tummarna att jag inte blir en typisk svensk fegis imorgon.

lördag 10 december 2011

Klädd och rånad

Jag och Alexander klädde granen igår.



Oscar hade också en uppgift. Han kom snabbt på att vi hängde upp godis i granen och gjorde sitt bästa att stjäla det, då åkte omslagsfoliet rätt in i truten.

Nu på morgonen kastade han sin knäckemacka och gick fram till granen och studerade den en stund. Sedan gjorde han ett utfall och slet tag på ett chokladägg likt en piraya som tar en fot.

Jag måste säga att jag tror att Oscar möjligtvis kan komma få en massa skäll fram tills det blir julgransplundring.

torsdag 8 december 2011

Bra och dåligt veckoslut

Som vanligt på torsdagar kommer veckobrevet från skolan med info om vad de gjort och vad som händer nästkommande vecka, inget konstigt med det.

Men idag var det en bilaga med som jag gärna hade sluppit. De varnade nämligen för en ful-gubbe. En elev ska tydligen ha blivit utsatt för hot och våld av en för eleven helt okänd man, som också försökt dra in honom i sin bil när han var på väg till skolan.

Den bra nyheten var att jag fick antagningsbeskedet idag. Nästa termin blir det två kurser jag vet med säkerhet iallafall. Den ena är heter juridisk översiktskurs, den andra heter mobbingens psykologi. Det ska bli spännande. Förutom att den sistnämnda är på engelska.

Nu: sätta Oscar i dagiskö och rasta hund.

Inte helt oväntat

Snön kom igår, alltså den där snön som ser ut att ha parkerat sin breda röv på gräsmattan och verkar vara här för att stanna. Därför fick jag agera som draghäst igår åt barnen och köra pulka/snowracer kors och tvärs, därför har jag så ont i ryggen idag.

Så jag satt här nu på morgonen med Oscar och tittade på barnkanalen och tyckte synd om mig själv, och då är det ett program med en rödhårig tjej som sjunger, och så pratar hon skånska.

Jag börjar ifrågasätta vilket typ av språk skånska är egentligen. Men nu tror jag inte att jag vågar åka till Skåne längre. Det verkar vara lite läskiga de där skåningarna.

En sång hon sjöng hade en refräng som gick "jag fyller år", men med hennes skorrande skånska lät det som att hon, med skorrande "r", sjöng "åh jag fyller öööööööööööron, jag fyller ööööööööron!".

Jag tror det är bäst att jag håller mig borta från Skåne. Jag har en känsla av att det kan uppstå konflikt och irritation när bonde meets Skåne liksom.

söndag 4 december 2011

Imorgon: Ketchup i soffan



Notera också att att den Lilla Svartsjukan vill vara ensam moviestar.

Söndagsseg

Fick två bilder från Alexanders luciafirande i torsdags typ.

Efter att deras uppträdande var slut fick alla föräldrar gå fram och fota deras barn. Och eftersom hela lågstadiet hade firande tillsammans var det ganska många föräldrar där.

Men kors i jössenamn vad de var som gamar! De armbågade sig fram likt gamar på ett gammalt kadaver så de till och med sparkade runt tända maschaller på varandra. Eftersom jag hade Linnéa på ena armen och ingen tog hänsyn till henne heller gav jag upp försöket att få några bra bilder. jag vågade inte utsätta henne för den galenskapen, hänsynslösa föräldrar.



Och här kommer det lite random bilder på begäran:










fredag 2 december 2011

Det är så underbart med äldre barn

Ikväll satt jag och Alexander och spelade Sims. Då tyckte han att två sim:ar kunde bli kära i varandra så kunde de gå och knulla.

Ja, precis. Knulla.

När man knullar stoppar man in pungen i snippan. Det har en pojke i tvåan lärt Alexander i skolan.

Tackar ödmjukast för den upplysningen.

torsdag 1 december 2011

Och så finns det viktigpettrar...

M har köpt en ny hårddisk. Efter kvällens luciafirande på skolan var han som ett barn på julafton och skyndade sig att riva upp skalet på datorn.

Alexander frågade vad det var för något, och han började babbla en massa datatermer hur den lagrar saker och ting.

Så då försökte jag vara lite pedagogisk och förklarade för Alexander att man kan säga att det är som datorns hjärna ungefär. Men någon höll inte alls med.

"Nä-HÄ, det är det processorn som är det!" hävdade datanörden bestämt.

Man ba men ursäkta mig då, men räcker det inte med att en i familjen är en datatönt liksom, hur många var det tänkt att vi skulle vara egentligen?

tisdag 29 november 2011

Alltså...

... det ska bli bra skönt när de minsta barnen är typ rumsrena och kan gå på toa själva.

Då hade jag inte behövt hitta Oscar i sin säng, där han i hemlighet har geggat ner sig själv och sin säng med hjälp av en lösbajja i hans blöja, istället för att göra det han blev tillsagd att göra, typ sova.

Igen.

Det var nog min önskan för idag. Bara ifall någon undrade eller så.

måndag 28 november 2011

Doomsday. Typ, eller så

Vi dumpade barnen på deras farmor idag, sedan satte vi oss och pluggade röven av oss.

Och de rara barnen slet väl ut sin farmor. Fast det sa hon inte. Bara att hon inte var van att ta hand om tre barn. Men jag vet ju hur de håller på här hemma, så jag kan tänka mig att hon somnade gott ikväll efter att ha genomlidigt Apornas krig.

Men nu, äntligen, är jag klar med de uppgifterna som ska in på ena kursen. Hoppas de blir godkända nu. Har ju aldrig gjort något sådant här förut så jag vet ju inte hur pass mycket man måste skriva för att det ska vara godtagbart.

Men jag hoppas de duger. Känner att jag håller på att få magsår. Ibland kanske man inte ska ha så jäkla höga krav på sig själv.

Och som pricken över i:et kom den där nedrans snön idag. Jag har liksom inte tid med det. Att skotta och sådant där. Jag tycker helt enkelt att snön kan vänta tills jag har gjort klart mina tentor också. Allt annat vore bara förbaskat taskigt.

fredag 25 november 2011

Naturligtvis liksom!

Våra barn har den oförskämda förmågan att vakna onödigt tidigt. Speciellt på lediga dagar när man kan sova ut. Som idag till exempel.

Vi är lediga på fredagar. Och kors i taket så sov barnen hyfsat "länge" idag för en gångs skull. Eller ja, ända tills grannen hade vaknat då förstås.

Tydligen hade grannen och dennes slagborr glömt bort att skrivit upp detta i sin almenacka, att vi är lediga på fredagar alltså. Vi upptäckte det ganska tidigt imorse faktiskt.

onsdag 23 november 2011

Nackdelar med choklad



Jag låter den här bilden tala för sig själv.



Och här sitter Inrednings-Oscar och undrar varför Lantliv, Sköna Hem och Hus & Hem ställde in reportaget. Nu när han fixat vårt hem så shabbigt och dant.

Ja jag vet!

Jag är skittråkig. Är så himla mycket just nu att jag orkar inte blogga.

Men om jag hinner så tänkte jag berätta om ett kommande reportage där vi ska medverka i Lantliv imorgon.

fredag 18 november 2011

På tal om fula gubbar...

... så har bara idag 8 st hamnat här på bloggen efter att ha googlat "fula gubbar".

Så då kan jag passa på att berätta att jag har också letat efter fula gubbar idag på nätet. Det har nämligen varit rabalder på sistonde i vår lokaltidning om en hemsida som hänger ut pedofiler.

Och naturligtvis kunde inte jag hålla mig borta ifrån den.

En "ful gubbe" bor en fem minuters promenadväg från oss. En annan "ful gubbe" bor bredvid dagis.

Ibland önskar jag att jag inte var så jävla nyfiken. Helt plötsligt blev den där grävlingen som bor i vår kompost inte lika otäck.

Visst får små barn ha pepparspray eller hur var det nu?

torsdag 17 november 2011

Ett svepskäl av högsta rang.

Ett samtal i vårt kök kl 22:15 löd följande:

M: Är du hungrig?

Jag: Det beror på vad som serveras?

M: Mjaaa, jag tänkte ju på sådana där saker i papper, typ hamburgare.... *ser ut som en hundvalp*

Jag: Har du sett vad som låg i baksätet på bilen?(!?)

M: Vaddå, har du varit på donken?!

Jag: Ja, jag var tvungen att övningsköra drive-in:en såklart!

Jag: Men ska du åka till donken nu?

Sedan går någon ut i köket, och så hör man "men vad faaa-an, rabattlapparna har ju gått ut juh!".

Jag: Jaaaa?

M: Äsch, nu vart klockan så mycket så nu orkar jag inte åka.

söndag 13 november 2011

Det är så härligt...

... med barn. De har inga skrupler alls utan gör det som faller dem in och kan bete sig som ett psykfall utan att bli stämplade för livet.

Som till exempel fråga en farbror ute på hundrastning varför han förföljer oss och sedan haj fajva honom.

lördag 12 november 2011

Ibland händer det att livet är snällt

Fick ett ryck idag att fixa till köksbordshörnan eller vad man ska kalla det för. Matsalen låter så himlans fisförnämt och jag tror jag har för mycket bondlurk i mig för att få ha en matsal.

Men jag sitter ju där så himla mycket, det är ju inte bara ett matbord utan numer även kontor och klassrum.

Iallafall, efter att ha sett Arga Snickaren hör jag den där arga Anders vråla högt att man ska avsluta ett påbörjat projekt innan man påbörjar ett annat, annars står man där som en kuckiluring och får skäll av Anders som ska komma och städa upp efter dig. Och eftersom jag inte är klar med trappen ännu hade jag väl egentligen inte tillåtelse att påbörja ett annat projekt.

Hur som haver, så här såg det ut i köksbordshörnan innan:



Så stack jag iväg till affären för att kika på de där tapeterna jag har spanat på länge men aldrig fått fingrarna ur att inhandla dem. Kommer dit och ser att det är rea på dem, 49 kr rullen, så då kanske ni förstår hur länge jag har spanat på dem eftersom de troligen är på väg att utgå ur sortimentet.

Slänger upp ett gäng rullar på bandet och åker hem. Och inser att jag glömde köpa lim. Och har sådan jäkla tur att jag har en gammal skvätt lim kvar som räckte precis precis för att få upp vårderna.

Och resultatet blev:



Dagens mest irriterande grej är dock att jag har tappat bort de matchande stolsdyneöverdragen (oj, det blev ett långt ord) som jag tvättade för hundra år sedan. Troligen har vårt husspöke varit framme igen. Han/hon/den/det brukar tycka det är skoj att gömma mina saker.

Och att jag måste jämna till lite kanter imorgon. Men det skiter jag i. Nu ska jag slappa och äta Twix. Så det så.

fredag 11 november 2011

Mot kyrkan

Idag är det begravning. Gillar det inte, är alltid så gruvsamt. Tack och lov är det inget man går på ofta.

tisdag 8 november 2011

Vara förutseende

Alltså, jag VET att det inte är bra för nerverna att läsa inne på Familjeliv, men det blir lite som den där bilolyckan, man tittar även fast man vet att det inte är bra för en.

Men det är en sak jag har reagerat på och det har fångat min uppmärksamhet. Jag måste nämligen byta bank men jag vet inte vilken det är, därför slänger jag över frågan till er.

För i de där trådarna som är skriva av folk som sitter i en sjukt taskig ekonomisk sits, som de som tex har blivit utförsäkrade och hamnat mellan stolarna och har ett desponibelt belopp på -158 kr på kontot, och vänder sig i ett desperat sista försök till FL för att få råd hur man ska få mat till barnen.

"Men ni får väl leva på era besparingar" säger något snille.

Trådstartaren intygar då att fanns det besparingar skulle de självklart användas, men nu kan man inte spara enorma summor pengar om man levt på existensminimun i flera år.

"Men då har DU prioriterat DÅLIGT! Man KAN faktiskt leva på havregrynsgröt hela livet!!" skriker ett annat snille och anklagar trådstartaren för att denne inte levde på havregrynsgröt för 15 år sedan och var lite förutseende.

Sedan så ska trådstartaren leva med ett dåligt samvete resten av sitt liv för att hen ville äta riktig mat, annars har hen inte gjort sig förtjänt av socialbidrag, och för att inte glömma, det allra viktigaste, visa enorm tacksamhet att just FL´s medlemmar försörjer JUST hen.

Och sådär håller det på. Precis som om det skulle hjälpa den stackars utsatta saten i just det ögonblicket.

Men läser man igenom hela tråden kan jag ändå dra slutsatsen att det finns en form av sparkonto som har som grundprincip att:

1. Pengarna tar aldrig slut oavsett hur många år av arbetslöshet och sjukdom du drabbas av och måste ha detta sparkonto som din källa till försörjning.

2. Kontot har fyllt på sig själv. Iallafall om du alltid levt fattigt och aldrig kunnat spara. Du behöver inte på något sätt alls ha haft en inkomst och sparat själv.


Så, kära vänner, är det någon som vet vilken bank det är? Jag har aldrig hört talats om denna sparandeform tidigare, men uppenbarligen måste den existera eftersom den är så omtalad på FL.

Lite dåligt faktiskt att inte alla har varit förutseende nog och skaffat detta konto. Riktigt klantigt måste jag säga, herreud, lite ansvar måste man väl ta liksom.

måndag 7 november 2011

Vem bryr sig sig?



Alltså är det viktigt att komma snygg, pigg och utvilad till skolan när man ska lämna ungen eller är det okej att se ut som ett vrak?

Det är bara M som frågar ifall ni undrar...

söndag 6 november 2011

Hur kan tråkiga saker vara bra?

Imorgon börjar skolan igen och årets höstlov är över. Det ska kommas in i rutiner igen och allt är som vanligt igen.

Tror ni man orkar upp i morgon om man lägger sig typ 2:20 på natten efter att ha plöjt tredje säsongen av Dexter?

Det är M som undrar ifall någon ville veta.

fredag 4 november 2011

Just for your information

Alltså ni vet den där härliga känslan av att ha ett rent fint väldoftande hem, nya fina möbler som följer det senaste shabby chic-modet, alla era barn är väluppfostrade och sitter välklädda med skjorta och slips från P.OP vid frukostbordet och tackar artigt för sig och bär bort disken för att inte slita på sin ömma moder i onödan?



Jag ville bara meddela att det är en illusion.

torsdag 3 november 2011

Svettigt!

Har mailat det där sablarns Svensk fondanalys ett par gånger men de fetdissar mig genom att visa sin tystnad.

Därför lackade jag ur lite grann. Så nu har jag kontaktat tidningen, Konsumentverket, Premiepensionsmyndigheten, och snart ska jag ringa Polisen bara barnen har somnat. Och så ska jag försöka få tag på företaget som skickat själva fakturan.

Jag vet inte varför, men det dyker upp en ettrig terrier för mitt inre. Synd bara att man inte får bitas.

EDIT: Har lagt på med polisen. Han jag pratade med konstaterade att detta måste det vara någon hund begraven. De har inte ens uppgett sitt rätta organisationsnummer på fakturan.

onsdag 2 november 2011

Sandlåda även i högre ålder

När jag var och tränade tidigare i veckan råkade jag höra två äldre damer prata med varandra. Alltså de där som ligger på 75+ nivån. Den ena damen berättade för den andra damen att hon hade sagt ifrån sig någon form av uppdrag, fick det till någon föreningsaktivitet, då hon blev så illa behandlad av andra styrelsemedlemmar (?).

So far so good.

Men så fortsatte hon att berätta:

Dam 1: Ja, så skickade jag ett vykort till Bosse och Inger, där jag hade skrivit att om de dog före mig skulle jag inte komma på deras begravning!

Dam 2: Ja men det är ju helt rätt!

Dam 1: Ja och så förstår du, ett par dagar senare fick jag tillbaka ett sådant hemskt kort! Bosse hade lämnat ett vykort i min brevlåda där han hade skrivit att han brydde sig inte alls om att jag inte skulle komma på hans begravning och att han inte skulle komma på min heller. Har du hört så hemskt?!?!

Därför förstår jag ju nu att det kommer bli helt legitimt för mig och M att slåss om den sista Warantabletten innan pensionsutbetalningen när vi blir gamla.

Typ drunknar

Blääk, fick mina tentauppgifter på ena kursen och en hel hög med uppgifter på den andra kursen.

Betyder det här nu att jag kan glömma alla mina tv-serier? Eller tror ni det fungerar att uppge dem som källa till mina arbeten? För det hade varit betydligt enklare och roligare iallafall.

Inte? Inte ens lite?

Nähä.

måndag 31 oktober 2011

Alltså, hur länge varar egentligen Halloween?

Jag bara undrar, för vi har haft kostymnissar här vid dörren i flera dagar nu.

Inte fungerar det avskräckande med morötter heller. Ungarna vill ju för fan HA morötter när Alexander gapskrattandes erbjuder morötter i olika storlekar.

En av ungarna ville till och med ha TVÅ morötter och han har varit här två gånger dessutom.

Scheisse. Nu måste jag verkligen tänka till utanför boxen tills nästa år.

Lurad av Svensk Fondanalys

För ungefär en och en halv månad sedan var jag ner på stan i några ärenden, och blev påhoppad av en kille som sålde fonder åt Svensk Fondanalys. Och han försökte kränga på mig detta också.

Hela konceptet gick ut på att de pengar som man får från staten i det där orangea kuvertet skulle de ta hand om istället och tjäna pengar på det, och som tack för det skulle jag få 10% avkastning från svensk fondanalys.

Det lät ju jättebra, men av erfarenhet har jag ju märkt att sådana där säljare som hoppar på en på gatan brukar ju alltid dölja en massa krusiduller, så jag frågade rakt ut "vad är hållhaken? Vad kommer detta att kosta mig?" Ingenting var svaret.

Så jag skrev på.

Idag kom brevbäraren och jag kan säga att jag blev skapligt förbannad när jag öppnar ett kuvert ifrån Svenska Fondanalys med en faktura på 1295 kr för att jag har "köpt rådgivning" av dem.

Ringde upp deras kundtjänst och det gick absolut inte att häva detta, utan jag fick då göra en reklamation via mail, vilket jag har gjort. Och de flyttade så snällt fram faktura datumet då denna skulle vara betald inom två dagar.

Sedan googlade jag lite grann. Jag verkar vara långt ifrån ensam om att ha blivit lurad av dem.

Så nu ska man behöva hålla på att tjafsa med de här idioterna också, som om man inte hade vettigare saker att lägga tiden på.



Bajsnödigt muppföretag.

söndag 30 oktober 2011

Mina små stoltheter

Jag måste ha de bästa barnen som finns.

De är omtänksamma, kreativa, påhittiga, hjälpsamma, glada för det mesta och kreativa och påhittiga.

Jag sa att de var kreativa och påhittiga va?

Som Oscar ikväll till exempel. Istället för att sova var han kreativ nog och bajsade. När det blev tråkigt var han påhittig nog att exprimentera sig fram till hur man plockar ur korvarna ur blöjan och kastar dem på golvet.

Han kommer nog att bli raketforskare när han blir stor, min lilla prins. Alldeles säkert. Bara att vänta nu. Baaaaara vänta....

Dagens klepto-barn

Här om dagen letade vi som tokar efter fjärrkontrollen till tv:n. Den var helt puts väck, precis som om våra småtomtar ätit upp den.

Vi letade och letade och anklagade varandra att denne var skyldig till fjärrkontrollens absens.

Tills jag tittade i mitt "växthus" bakom soffan....



Finn ett fel.

Han kommer aldrig att få vara med mig när jag ska bajsa iallafall!



Oscar har kommit på att det finns lysknappar i övriga huset också. Väldigt roliga är de också.

Efter att ha kollat på facit...

... kan jag bara gapskratta och säga att detta följer med mig ner i graven.

Alltså resultatet på högskoleprovet. Fattar inte hur det kunde då så sjukt jäkla dåligt. Eller jo, det gör jag faktiskt. Det var massor av matte med. Och jag suger på matte.

Och handen på hjärtat. Jag har inte sett sådana där tal och uppställningar på 15 år, och en del tror jag inte ens att vi har fått lära oss.

Och vem fan sitter och räknar roten ur sin räkningssumma, räknar ut toalettringens pi eller räknar ut sina gardinlängder i Pythagoras sats på sin fritid?

Äsch, det är väl bara att invänta ett medelvärde nu och ta nya tag i framtiden. Nu vet jag ju vad som kommer att komma.

lördag 29 oktober 2011

Lunchpaus

Har lunchpaus i högskoleprovet. Fan vad svårt det var! Känner mig helt dum i huvudet.

Ska bli spännande att se i eftermiddag hur många poäng jag fick. Men jag lär väl bara ha rätt på typ tio frågor eller så.

/Puckot som inget kan.

torsdag 27 oktober 2011

Pimpat lilla bajs-toan

Fick ett ryck igår. Ni vet ett sådant där pysselryck där hela kroppen bara bubblar av den där pysselkänslan och man går hela förmiddagen och klurar på vem som ska stå offer.

Så...



Det här är den lilla fula toan på bottenplan.



Den är ju inte så tjusig kan man väl kanske säga.



Men nu kan man bajsa med klass.



Och spegla sig med stil.

Sedan så kan man kanske också tro att det kan bo en tant här någonstans. Som inte har råd att köpa Maria Montazami-tofsar.

tisdag 25 oktober 2011

Värsta kulturell



Idag har jag och Alexander varit på Dalarnas Museum här i stan och kollat på en massa prylar.

Han tyckte det var jättecoolt ända tills han trodde det spökade där och sprang därifrån i panik.



Sedan stannade vi till vid Ghandis husvagn och köpte korv med bröd. Då fick vi en polare på köpet som följde efter oss på hela torget och ville dela körv med oss.

måndag 24 oktober 2011

Coolaste haket med de snyggaste killarna

Hamnade i en annan blogg där bloggskrivaren visade upp ett brev hon skrivit till en gammal kompis och listat alla snygga killar i kompisens skola.

Det fick mig att tänka på en grön tjock bok som jag och min dåvarande "bästis" som det hette på den tiden, brukade lista snygga killar i. (Jag rodnar typ redan nu av bara tanken på detta hemska minne).

Jag tror dessutom att vi hade ett namn på boken men jag minns inte vad. Vad jag däremot minns är att vi hade i samråd med varandra avbildat en annan vän i form av en gris i våran hemliga killbok. Jag tror till och med denna nidbild förärades av att bli placerad i bokens pärm, och det är ju inte helt fel att bli förstasides-stoff i och för sig.

Men av förklarliga skäl var denna bok ett big NO NO för denna vän.

Hur listades de då?

Jo, det var ju som så, att på den tiden var man en riktig tönt om man inte gick på ett disco i Borlänge som hette Cozmoz. Och eftersom vi inte ville vara delaktiga i töntligan så hänge vi ju där vareviga helg. Och den givna outfiten var en Championtröja eller en Adidaströja gärna kombinerat med jeans och Adidasskor.

Alltså, vi dansade inte ens. Bara satt i nåt hörn och hängde.

Gick ett varv och köpte dricka. Satt och hängde. Gick ett varv och gick på toa. Satt och hängde. Gick ett varv och tog en cigg. Satt och hängde. Osv osv tills det var dags att åka hem. Men konstigast av allt var väl att vi ansåg att vi hade haft SKITKUL (!!!).

Jättekul. Verkligen. Värsta blast of the blast måste jag säga att det tycker ha varit. Eller typ inte.

Sedan åkte vi hem, oftast till Mikaela tror jag det var och jag sov över där. Och direkt när vi kom hem slet vi fram våra hemliga gröna bok och gjorde en "topp 5" lista över vem som varit snyggast på Cozmoz för kvällen eller någon liknande ytlig kriterie.

Och varje "topp 5"-lista hade en med omsorg målad ram runt sig och naturligtvis var varje lista daterad. Gud nåde om det skulle vara så att man förväxlade vilken vecka tex Kalle varit snyggast!

Sedan gömde vi boken, tog en varsin pepsi och en schweizernöt och kollade på "Kvinnofängelset" mitt i natten. Att se "Kvinnofängelset" var nästan viktigare än att gå på Cozmoz, så då kanske ni förstår att man absolut INTE kunde missa ett endaste avsnitt.

Jag har faktiskt inte så mycket att säga till mitt försvar mer än att jag var 14 år gammal. Och det säger väl allt, eller hur?

Och Mikaela, om du läser detta, du har väl för bövelen eldat upp boken (och tillika bevisen)????

(Och ja, jag kan faktiskt se dig sitta högröd i ansiktet och gapskratta när du tänker på den Pinsamma Boken)

söndag 23 oktober 2011

Pretto-inlägg

Nu på kvällen slängde jag ihop ett alldeles supergott långpannebröd. Man vill ju inte att barnen ska äta sig mätta på konserveringsmedel och annat onyttigt á la formfranska till frukost.

Så nu kan jag stryka "att vara en huslig förälder" på min "att göra"-lista för den här veckan.

Det var ett sådant där nyttigt bröd med frön och allt. Busenkelt att göra.



Och här tänkte jag först ljuga ihop att jag hade improviserat ihop receptet på egen hand men det kändes för uppenbart.



Sedan satte jag mig och pluggade och mumsade i mig typ hela långpannebrödet som en fanfar åt mig själv och min egen förträfflighet, vilket resulterade i att barnen får lik förbaskat äta den där skogaholmslimpan till frukost imorgon.

Nya hårtrender



Oscar har skaffat sig italienska slingor vid matbordet.



Alexander skaffade sig en wet-look på leklandet idag.

Och roligt som fasiken har de båda haft under sin makeover.

Själv är man ju så upptagen att man hinner inte skaffa någon ny look överhuvudtaget utan kör med "good morning"-looken. Man kommer som man är liksom, och borsten lyser med sin frånvaro.

lördag 22 oktober 2011

Jag ska lära dem allt jag kan!


Idag har jag lärt Linnéa hur man håller sig "snygg och smal".

Det är skitviktig att va snygg och smal. Annars tycker inte killarna om en. Det kan man ju läsa i div tidningar som riktar sig till unga tjejer. Och vad killarna vill ha, det är ju det viktigaste.

Så därför känner jag mig väldigt stolt att jag idag har lärt Linnéa hur man ska plåga sig själv enbart för att behaga andra.

tisdag 18 oktober 2011

Överraskning

Idag fick jag en överraskning som hete duga. Vart lite småchockad då jag inte var beredd på det.

Jg skulle nämligen gå in på toa i omklädningsrummet på gymet, och precis när jag skulle ta i handtaget hoppar det ut en helnaken kvinna och nästan kastar pattarna i ansiktet på mig.

Det var en liten konstig situation.

Fast vad jag tycker är ännu konstigare är att där man byter om (och således står naken) är det området som hela gymet ser när man öppnar dörren till omklädningsrummet. Och där springer de runt nakna som om det inte fanns någon morgondag.

Fast det är kanske så man skaffar ragg på gymet numer?

måndag 17 oktober 2011

Upp till bevis?

Alltså, vad tänker man när man googlar "Kjell 63 avsugning" och hamnar här inne?

Levde bloggen upp till den förväntade sökningen?

söndag 16 oktober 2011

Ett långt liv

Idag, på kvällen kl 17:50 somnade farmor in för gott, 85 år gammal.

Cykeltur utan hjul

Vi tog bort stödhjulen på Alexanders cykel idag. Här hemma på gatan cyklade han jättebra.

Så bra att han fick följa med mig till ÖoB och öva lite.

Det hade gått jättebra om det inte hade varit för alla andra människors brist på respekt för sina medtrafikanter.

Folk fattade liksom inte att de inte fick gå på gångvägen när Alexander kom där på cykeln.

Eller som de där som envisades med att smyga upp bakom honom på sina egna cyklar eller bilar som envisades att köra på körbanan istället för att stanna hemma i garaget.

Förbaskat respektlöst tycker jag och förväntar mig en bättring på den punkten tills imorgon då han ska cykla till skolan.

Jag har nämligen inte tid med mer bråk och tårar innan skolan börjar för att folk inte fattar att Alexander har ensamrätt på vägen.



Vingelpotta.

fredag 14 oktober 2011

Lilla farmor

Imorgon var det tänkt att jag, lillasyster och lillebror skulle åka och hälsa på våran farmor som blivit lite gammal och krasslig.

Men döm till vår förvåning när vi idag får veta att hon ligger på vak och är inte längre vid medvetande.

Så vi beslutade att åka dit redan nu på kvällen ifall det skulle vara för sent imorgon.

Jag vet inte riktigt vad jag hade förväntat mig att få se, men det var riktigt jobbigt att gå in i hennes rum, och se det som är kvar av henne. En utmärglad liten avmagrad tantkropp som bokstavligt talat inte var mer än skinn och ben.

Fast jag är glad att vi åkte dit iallafall, även om det var jobbigt att se. När vi skulle åka och sa hejdå så tror jag hon försökte säga något, men det framkommer mer som stönanden då hon inte längre orkar prata. Så även om hon sov under hela vårt besök tror jag ändå hon kände att vi var där.



Alexander och farmor, så som jag minns henne, för några år sedan.

Det måste vara Camillas fel

Sent i onsdags kväll kom det insköljande över mig som en tsunamivåg. Febern alltså. I sällskap av snoret och halsontet.

Sedan dess har jag legat däckad.

Jag tror att det här kan vara Camilla som ville kränga tv-kanaler som hämnas på mig. Så måste det nog vara, för jag skulle ju själv aldrig vara så dum att jag skulle gå ute lättklädd eller umgås med andra sjuka människor.

tisdag 11 oktober 2011

Endast 66%




Endast 66% av mina barn håller gott humör.

De övriga 33% barn sitter och gömmer sig på sitt rum.

Anledningen till det?

Jo, 33% barn är sur för att det har 33% lillebror.