Jävligt onödigt!

Alexander sover borta. Han hängde med Oliver hem igår. Det betyder sovmorgon för vår del.

Eller ja, det var ju vad jag trodde åtminstånde. Har inte M glömt bort att stänga av ett jävla larm i mobilen?? Så när jag sover som skönast klockan 9 ringer det där svarta lilla fanskapet.

Nog för att det kanske var dags att kliva upp då endå, men det var ju just grejen, att bli störd när man faktiskt har sovmorgon. Så av en ren principsak ska jag nog gå och sura på honom resten av dagen. Då kanske han får så dåligt samvete att han handlar en chokladkaka åt mig.

Nu kanske det börjar bli dags att traska iväg och hämta Alexanders present på Willys. Kan ju vara bra att ha det gjort innan han kommer hem menar jag.

Så får lilla snorbusen lufta sin näsa som är igenmurad med snor. Hoppas han bara inte lägger av en lösbajja på affären också. Vore ju lite jobbigt om folk tror att det är jag som lagt av en rejäl stinkbomb. Och peka på Oscar och säga "det var han..." känns ju bara ännu mer som att det var jag som fes. Att man försöker skylla ifrån sig lite. Och skulle jag påstå att jag hade bevis var nog ingen så sugen på att se dem endå tror jag...