En del av er vet kanske hur det är när en man får förkylning, han blir ju sådär sjuk och vill få det att framstå som att han har det värre än en födande kvinna som legat med värkar i 48 timmar har det. Ungefär.
Men nu måste det ha slagit runt rejält i M´s skalle och han lider av grova vanföreställningar, och den här gången får han faktiskt mitt medgivande på dessa symptom.
Men han tror faktiskt på fullaste allvar att han ska få sova i lugn och ro utan att bli det minsta störd imorgon bitti när vi ska iväg till skolan.
Jisses vilken dåre säger jag bara!
För det är ju tack vare mig som barnen har lärt sig vråla "HALLÅ!!!! KLIV UPP!!!".
Och jag har uppfostrat dem jävligt bra just på den punkten om jag får säga så själv. Så bra att det till och med kommer tillbaka och biter mig själv i arslet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar