Som man frågar får man svar

Var ju iväg ikväll och köpte ett xbox med tillbehör till Alexander. När jag kom hem smugglade jag upp det i vår garderob, och han var en riktig nyfiken i en strut.

Han försökte ta alla chanser han kunde att försöka tjyvglutta eller tjata till sig ett svar på den stora påsens innehåll.

Så jag bestämde mig för att slå in grejorna i en banankartong med gammalt blom-papper, för det var allt som fanns att tillgå för tillfället. Skitfult paket men nu kan han iallafall inte se vad det är han ska få. Och spelen blev i ett löst paket vid sidan av.

Men han fortsatte att tjata om vad som låg i kartongen. Så tillslut gav jag upp och berättade. Jag berättade att i det stora paketet låg det ett par träskor och i det lilla paketet ett par strumpor. Tyvärr hade inte hans mor och far råd med något annat.

Så som jag och M satt och fnissade trodde jag aldrig han skulle gå på det. Men han gjorde det. Så till den milda grad att han berättade att ingen skulle få se vad paketen innehöll. Hans kompisar skulle ABSOLUT INTE ens få veta, och inga vuxna fick vara med när han öppnade paketet på sin födelsedag. Därför ville han öppna paketen tidigt på morgonen innan några besökare kommer, så ingen kunde få veta.

Han berättade också att det var ena riktiga dåliga presenter han skulle få, därför ska han flytta hemifrån när han är tio år gammal. Vi satt typ bara och flinade och fnissade och tänkte att han måste ju förstå att vi retas med honom, men inte då.

Istället berättade han att han hade ju önskat sig en cool bil, och att det var väl iallfall tur att han ska få den där pyssellådan som han vet om att han ska få, så det vart nåt bra i present iallafall.

Så jag var tvungen att berätta att det inte kommer bli några trädojjor i present innan han gick och la sig. Stackars barn, det kanske blir BUP nästa nu eller?