måndag 30 augusti 2010

Jag har hört många sjukskrivna...

... säga att de behöver inte längre gå till VC, eftersom FK numer friskförklarar alla via sina försäkringsläkare. Spelar ingen roll vilken åkomma man har så blir man vips frisk, bara sådär, utbildade läkare kör man över i ett nafs.

Men nu tror jag bestämt att Apoteket försöker ta över den rollen.

När jag går till en läkare eller en veterinär för att få mediciner, så litar jag på att denne, efter många års utbildning och många år i yrket vet vad denne pysslar med.Står det att jag ska ta två tabletter om dagen så är det två tabletter om dagen.

Men apoteken verkar inte riktigt dela läkarnas åsikter, utan de ska stå och leka läkare i kassan, och man ska behöva basunera ut sina "problem" på ett smockat apotek och nästan försvara sig att man behöver ha sina läkemedel.

Som en av mina astma mediciner till exempel. Där har en läkare på lung och allergimott. ordinerat 2 gånger dagligen eller vid behov. Det betyder att jag ska ta den två gånger om dagen, men fem gånger om dagen om jag behöver det.

En sådan inhalator innehåller 180 doser, vilket betyder att den "ska" räcka i 90 dagar. Om jag inte har några extra besvär dvs.

Så en gång när jag skulle hämta ut mer astma medicin, då kom jag för "tidigt", för den sista jag hämtat ut "ska" räcka i tre månader enligt apotektstanten, och då får man hämta efter tidigast två månader igen.

Försökte förklara för rikspuckot att jag kan inte ransonera mina astma anfall. Fick jag välja skulle jag inte ens vilja ha astma. Men hon vägrade. Jag skulle gå utan astmamedicin i ca en månad till innan jag fick hämta ut.

Jag frågade henne vad hon hade på förslag då när jag får nästa astma anfall? Låter det vettigt att jag ska slösa på resurser och ringa en ambulans, eller ta upp en plats på akuten och deras knappa resurser för att hon ska vara vrång, utan att det ens finns fog för det?

Fick inget svar på de frågorna.

Efter mycket om och men, gick hon med på att kolla i datorn och såg meningen "eller vid behov", men jag skulle veta att "det fick gå för den här gången då". Men det var fan på nåder, bara så jag visste det.

På den tiden jag åt Waran, fick man en burk på 100 tabeletter, men den hade ingen intervall. Detta berodde på att dosen ändrades efter varje PK-prov jag tog, så åtgången varierade lite.

Även här vart det tjafs att jag kom för "tidigt" och hämtade ut, kunde det verkligen ha gått åt så många tabeletter på så "kort" tid? Det slutade med att jag fick be läkaren skriva ut ett nytt Waranrecept.

Hade jag överdoserat Waranet hade jag int ens stått i kassan och velat ha mer. Jag hade varit stendöd. Jag hade kunnat vara stendöd redan innan jag fick Waranet också, eftersom att propparna satt så illa till, och höll på att lossna. Alltså var dessa viktigare än astmamedicinen, eftersom jag faktikt kunde dö med lite otur, om jag inte tog dem.

Eftersom jag var på apoteket på Lasarettet gick jag upp till mottagningen direkt och bad om ett nytt recept. Det var väldigt tillfredsställande att knöla upp det i ansiktet på tantan i kassan må jag säga. Väldigt tillfredsställande.

Alltså, två "livsupphållande" mediciner måste jag bråka om att få ut. Men Citodon, som inte är nödvändigt eller kan göra mig sjuk om jag inte får det, det minsann serveras på löpande band.

Pratade med grannen om detta för ett tag sedan, då berättade hon att hon skulle hämta ut mediciner åt sin gamla mamma, som knappt kan gå för egen maskin, och har en massa mediciner. Bland annat hade hon fått ett läkemedel som man inte ska kombinera ihop med alkohol.

Istället för att apotekstanten hade bara påpekat att "med detta läkemedel får man inte dricka alkohol till, för det kan vara farligt", de brukar ju säga det ibland, vet att jag har också fått någon sådan antibiotika nån gång. Utan då frågar hon grannen "är din mamma alkoholist?". Grannen vart både snopen och förbannad och hade helt enkelt svarat "det ska du skita i!". Punkt.

På samma apotek skulle hon hämta ut medicin till sin hund. Då hade veterinären då doserat detta preparat efter hundens vikt och åkomma. Låt oss säga att hon skulle ge hunden två tabletter om dagen.

Då kommer hon till kassan och tanten där börjar fråga hur mycket hunden väger, om det verkligen stämmer om den ska ha två tabletter om dagen, det låter mycket det osv osv. Veterinären måste ju ha doserat fel. Helt klart. Därför ställde denne apotekstant sig helt enkelt och räknade om veterinärens dosering. Utan att ens veta vad det var till för.

Eller som den dagen, för länge sedan, jag satt på apoteket och väntade på min tur. Då satt det en gammal farbror i rullstol i kassan före mig. Han var så skruttig och dan, så det såg ut som att det var århundradets prestation för honom att ta sig til apoteket och hämta ut alla sina tre hundra pillersorter på pensionsdagen.

Då säger den där empatilösa kvinnan i kassan "fast den här burken får du hämta tidigast imorgon, du har intervall på den". Farbrorn försökte förklara för henne, av förklarliga skäl, att det var inte det lättaste för honom att göra att ta sig dit igen, dagen därpå, för han kom knappt ut överhuvudtaget, och att nu var det pension och dags att göra alla ärenden, tills nästa månad.

Men det blev tvär nej från apotekets sida.

Och idag var det dags igen. Skulle hämta ut Ragges medicin emot hans kolijox i munnen. Veterinären hade ringt in ett recept åt mig, med dosering, samt lite extra ifall jag skulle behöva behandla en gång till en vecka efter avslutad behandling. Kanske hade han varit lite extra generös, jag skulle ju faktiskt kunna ringa efter ett nytt recept, men detta spar tid åt oss båda.

Iallafall, när jag står på apoteket och ska hämta ut detta, totalt fem kartonger var det på receptet för att det skulle räcka. Men jag sa att jag kunde hämta ut tre av dem till att börja med, och återkomma ifall jag behövde de andra två.

Men då skulle jag bara få en kartong. För den skulle ju räcka till si och så många dagar enligt apoteksgubben. Så jag kunde ju omöjligt behöva hela kuren veterinären har ordinerat till en katt han inte ens vet vad den har för åkomma. Det står heller inte om det var åt en katt eller åt tio katter. Detta läkemedel används till en hel massa olika saker.

Så jag ledsnade ur och sa att jag ville ha alla fem kartongerna på en gång så fick det vara bra så och sluttjafsat. Då hade de ju lämpligt nog bara tre kartonger hemma.

Så de skulle fixa så jag kunde hämta ut de andra två kartongerna sedan, men jag lovar, att det kommer bli tjafs då också.

Apoteket vet ju bäst. Även fast de inte vet vad det ska användas till eller hur många. Jag har en underlig känsla, av att mitt nästkommade besök på apoteket kommer få mig att vilja säga fula ord.

1 kommentar: