måndag 12 juli 2010

29 Maj




Upp tidigt i morse, fick kaffet nybryggt på beställning. Skyndade mig i med frukosten, in i duschen och gjorde mig presentabel och ner i lokalen och pumpa balonger för glatta livet.

Upp och jagade på de andra här hemma och ner i lokalen igen och gjorde klart det sista. Vi hann med nöd och näppe bli klara med allt innan gästerna dök upp.

Hade dukat för 18 barn, men de blev bara 9 st totalt. Det var faktiskt ganska lagom, vet inte om jag överlevt om alla hade kommit ;) Vet inte varför det inte blev fler, men nu ser ju kalasinbjudningarna annorlunda ut. Förr i tiden, anno 2009, så skulle man ringa och meddela om man kommer på kalaset.

Numer står det på inbjudningarna att man ska ringa om man INTE kommer. Så jag vet inbte om folk bara glömt att meddela deras frånvaro, eller om de inte uppfattat vad det stått på inbjudan, att om man inte hör av sig så kommer man.

Skit samma. Ungarna lekte iallafall som bara den och hade skoj. Det blev väl nåt mindre tjafs, men de överlevde iallafall, och huvudsaken var väl det ;)

Alla gick hem vid 15 tiden, utom Zara och Kricke och barnen som stannade kvar en timme längre medans vi städade. Men när jag skulle dra fram dammsugaren höll jag på att få spader. Den var svintung och var stor som en buss, så man var ju helt svettig när det var klart :/ Egentligen så undrade jag varför jag ens bemödade mig att dammsuga med tanke på hur jävla skitigt golvet var endå efter byggubbarna.

Barnen var nämligen barfota i lokalen och deras fötter vart kolsvarta efter att de varit där inne. Dessutom så var de inne på toa och tvättade händer, spillde vatten på golvet, gick i det med sina skitiga fötter, och det resulterade i att de lämnade en massa svarta fotavtryck i lokalen :p Men gubbarna har tejpat fast papper på golvet för att skydda det, så vi bjuder på lite fotavtryck på deras papper ;)

Hem och packade upp allt, hade hur mycket fika och godis som helst med mig hem. Fattar inte att man aldrig lär sig, men man sitter och småäter en massa godis och fikabröd tills man bli illamående, men man gör det endå, trots att man vet att man blir illamående av detta beteende ;)

La en beställning på kvällen på ett nytt åk åt Oscar. En röd/svart kombivagn som jag hoppas kommer i mitten av nästa vecka. Nu hoppas jag att det inte är något skräp, för då blir jag lite ledsen.

Vet inte vad jag ska göra med Lizzie. Börjar känna mig skapligt desperat, och snart tror jag att det bara finns en utväg kvar :( Hon vantrivs så otroligt att bo här, och tål ingen annan katt, och de är inte speciellt snälla emot henne heller.

Dessutom har hon börjat spöa på hunden, och jag är tämligen säker på att hunden kommer säga ifrån en dag. Bara idag torkade jag upp en 6-7 skithögar efter henne i vardagsrummet, samt att hon har pissat sönder min fåtölj. Har jag tur kan jag rädda fåtöljen, men parketten har hon snart skitit sönder. Hittade en stor flytande bajspöl efter henne under soffan, och hade jag missat den hade den trängt in i parketten och det hade gett mig en fin skuld.

Nu sitter hon på toa och skriker, men jag vet inte vart jag ska göra av henne någonstans. Kan inte ha henne ute i lägenheten då hon kissar och bajsar på allt. Har försökt hitta ett hem åt henne i över ett halvår men ingen vill ha henne. Hela situationen är totalt ohållbar och jag vet inte vad jag ska göra längre.

Oscar har vartit jätteknölig hela kvällen, har varit ledsen hur han än har legat eller blivit buren, så har inget varit bra. Så nu är klockan strax efter 1 på natten och han har precis knoppat in, så jag ska göra detsamma själv innan man blir väckt igen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar