måndag 12 juli 2010

8 Juli



Gick och la mig kl 2:30 i natt. När ja kryper ner i min säng vaknar Oscar och fick komma upp och ligga bredvid mig. Han sprattlade och bubblade och hade sig, och prick


kl 4:00 spottade han ut nappen och blev tyst och sov.

En timme senare brann det, Ja i drömmen alltså. Skulle vara spännande att höra vad en drömtydare anser denna hade för budskap ;) Iallafall bodde vi i ett hus där jag bodde i själv för många år sedan. Jag var på väg till jobbet och ute i trapphuset luktar det rök. Hissen beter sig konstigt. Möter en granne som också tycker det luktar konstigt.

Vi går ut och ser att det brinner i köket på första och andra våningen. Det första jag tänker är att barnen måste ut ur huset. Säger åt grannen att banka på dörrarna för att väcka och få ut de andra i huset.

Själv springer jag in igen samtidigt som jag ringer 112. Jag minns att jag låter som en överdrivet trevlig telefonförsäljare. Skulle jag ringa 112 i verkligheten hade jag nog bara sagt "Det brinner på xxxxgatan!". Nu hade jag minsann tagit mig tid att presentera mig och lägga fram mitt ärende på ett fint och artigt sätt ;)

Kommer upp i lägenheten på 6:e våningen och försöker väcka de andra. Helt plötsligt var Alexander hos farmor, men M låg och sov. Men han trodde jag jävlades med honom, att jag bara sa att det brann så han skulle kliva upp och inte sova bort hela dagen typ. Så han sket i mig och sov vidare.

Försöker packa in alla katterna i två små transportburar jag hade, och det satt rejält packade. Lizze som fick somna in för ett par veckor sedan var också med. När jag skulle stoppa in en så smet en annan ut osv. Samtidigt skriker jag åt M att nu måste han kliva upp så vi tar oss ut.

Efter mycket om och men reser han sig upp ur sängen och letar strumpor mm i godan ro. Fixar håret osv, har inte alls en tanke på att hela huset kan stå i lågor snart. Iallafall så blir vi klara och ska ta oss ut. När jag bär på Oscar och M tar en transportbur i var hand och går vaknar jag på riktigt av att Oscar är nerbajsad och hungrig.

Så hur drömmen slutade och om vi tog oss ut vet jag inte. Men det slog mig att detta är den första drömmen jag minns sedan Oscar föddes. Det har liksom varit helt svart när jag har sovit på sistonde, troligen pga sömnbristen. Och då måste det vara lite av en mardröm. Hade det inte kunnat få vara sanndrömmar istället där jag får en lottorad som jag kan spela på och bli miljonär? ;D

Dagens piss-ranson Kerstin har delat ut idag var "bara" en kudde och filt som legat på golvet som Oscar har legat på när han ligger under babygymmet. Hon blir bara mer och mer gratis denna lilla donna >_<

Alexander har för övrigt förstått det här med bebisar. Oscar skrek idag, och Alexander tyckte han lät så illa så. Så jag förklarade för honom att bebisar kan ju inte prata, så om Oscar vill något måste han ju skrika tills han lärt sig prata. Så jag sa att han skriker om han till exempel behöver en ny blöja eller om han är hungrig. Så tittar han på mig och säger lite småkaxigt " Aaaaa.... eller så skriker han bara för att jävlas".

Var iväg, jag och barnen till Ica och inhandlade det som behövs till baket imorgon, då ska det bakas thekakor. På väg hem ifrån affären lämnade jag av Alexander hos tjejerna som bor längre ner på gatan, gick hem med sakerna och Oscar och gick tillbaka till Alexander och gänget.

Blev bjuden på en kopp kaffe och vi satt och pratade lite. En till tjej från dagis med tillhörande mamma var också där. Hon berättade en inte allför trevlig nyhet för mig. Hon berättade att det bor två peofiler i huset bredvid dagis, för hon bor där själv, så hon vet.

Dessa pedofiler ska tydligen vara dömda pedofiler, så det är inte bara någon ful gubbe som fått ett oförtjänt rykte. En av dem brukar tydligen vara och skruva med sin cykel på baksidan av dagis. Där staketet är så lågt. Där det bara är att plocka upp en unge och dra. Det staketet som kommunen inte anser sig behöva göra något åt. Det staketet barnen till och med kan klättra över själva.

Vi pratade om att starta en namninsamlig på vårt dagis alla tre avdelningarna. Kanske de lyssnar på oss föräldrar? Men troligen inte. Något barn måste väl förolyckas eller bli skadad innan det händer något.

Sedan gick vi hem och gjorde plättar. Plättar är ju till för dem som misslyckas med pannkakor, dvs sådana som jag. De blev gröna dessutom på order av Alexander. Men de måste åtminstånde ha varit goda, för han klämde i sig 4 portioner, totalt 20 plättar. Och därefter tröck han i sig en skål med glass :O

Nu ska jag förbereda degspadet inför morgonens brödbak.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar